Fjärrkylestatistik
Publicerat av: Anna Lejestrand ·
I Sverige stod år 2023 40 stycken företag för leveranserna av fjärrkyla till 2440 leveranspunkter. Sammanfattningsvis kan konstateras att fjärrkylan stadigt byggs ut och att kyla från kylmaskiner och kyla från värmepump är de vanligaste produktionsteknikerna. Kontorsfastigheter och kommersiella lokaler är fjärrkylans största kund, dit går nästan 40 procent av leveranserna.
Leveranser och nätlängd
De totala leveranserna av fjärrkyla uppgick år 2023 till 1007 GWh, en minskning från föregående år med 11 GWh. Fjärrkylan i Sverige byggs ut i ett stadigt tempo vilket syns på de ökande nätlängderna, 2023 ökade den totala längden fjärrkyleledningar med 9 km. Även de år leveranserna minskat fortsätter utbyggnaden, en tydlig indikation på att efterfrågan ökar. Enligt Euro heat and Power är Sverige tillsammans med Frankrike de största producenterna av fjärrkyla i Europa.
Korrigering av nätlängden bakåt i tiden skedde vid publicering 2022-09-20
Per produktionsteknik
Nedan visas vilka produktionstekniker som använts för produktion av kyla, hur mycket respektive teknik producerat och hur dessa fördelar sig. Siffrorna visar att det finns fyra tekniker som står för merparten av produktionen. Fjärrkyla från värmepump och frikyla är de vanligaste teknikerna som står för ungefär 30% av produktionen. Frikyla hämtas från vattendrag och absorbtionskyla. Därefter kommer fjärrkyla från kylmaskin och absorptionskyla.
Fördelning kundkategorier
Av de drygt 2440 kundabonnemangen är den största kundgruppen kategorin ”Kontorsfastigheter och kommersiella lokaler” , till denna grupp levereras drygt nästan 40% av fjärrkylan. Därefter sker leveranserna till tillverkningsindustrin, offentliga lokaler och övriga lokaler. 17% av leveranserna har ej rapporterats, en viss del av dessa kan vara egenförbrukning. En liten andel av fjärrkylan går till flerfamiljshus.
Fjärrkylans klimatpåverkan
Fjärrkyla har generelt sett en låg klimatpåverkan. I kontrast till fjärrvärme har fjärrkylesystem ofta mer likheter med en stor kylmaskin. Därför har de endast indirekta utsläpp från elanvändning och eventuell värmeanvändning.
Fjärrvärme produceras till stor del genom förbränning. Fjärrkyla däremot baseras inte nödvändigtvis på förbränning, utan kan produceras på flera sätt. Som frikyla från hav eller sjöar, från kylmaskiner, eller absorptionskyla. Absorptionskyla är ett sätt att framställa kyla med överskottsvärme och el.
För att absorptionskyla ska vara ekonomiskt lönsam krävs att det finns tillgång till överskottsvärme till ett lågt pris, exempelvis spillvärme från en industri eller avfallsförbränning sommartid, när värmen kanske annars bara kyls bort. Det sker alltså ingen extra produktion av värme i syfte att producera kyla, eftersom det inte är ekonomiskt lönsamt. Det gör att klimatutsläppen från fjärrkyla är väldigt små.
Källa: Energiföretagen Sverige