Fjärrkylestatistik

Per produktionsteknik

Nedan visas vilka produktionstekniker som använts för produktion av kyla, hur mycket respektive teknik producerat och hur dessa fördelar sig. Siffrorna visar att det finns fyra tekniker som står för merparten av produktionen. Fjärrkyla från värmepump och frikyla är de vanligaste teknikerna som står för ungefär 30% av produktionen. Frikyla hämtas från vattendrag och absorbtionskyla. Därefter kommer fjärrkyla från kylmaskin och absorptionskyla.

Fördelning kundkategorier 

Av de drygt 2440 kundabonnemangen är den största kundgruppen kategorin ”Kontorsfastigheter och kommersiella lokaler” , till denna grupp levereras drygt nästan 40% av fjärrkylan. Därefter sker leveranserna till tillverkningsindustrin, offentliga lokaler och övriga lokaler. 17% av leveranserna har ej rapporterats, en viss del av dessa kan vara egenförbrukning. En liten andel av fjärrkylan går till flerfamiljshus. 

Fjärrkylans klimatpåverkan

Fjärrkyla har generelt sett en låg klimatpåverkan. I kontrast till fjärrvärme har fjärrkylesystem ofta mer likheter med en stor kylmaskin. Därför har de endast indirekta utsläpp från elanvändning och eventuell värmeanvändning.

Fjärrvärme produceras till stor del genom förbränning. Fjärrkyla däremot baseras inte nödvändigtvis på förbränning, utan kan produceras på flera sätt. Som frikyla från hav eller sjöar, från kylmaskiner, eller absorptionskyla. Absorptionskyla är ett sätt att framställa kyla med överskottsvärme och el.

För att absorptionskyla ska vara ekonomiskt lönsam krävs att det finns tillgång till överskottsvärme till ett lågt pris, exempelvis spillvärme från en industri eller avfallsförbränning sommartid, när värmen kanske annars bara kyls bort. Det sker alltså ingen extra produktion av värme i syfte att producera kyla, eftersom det inte är ekonomiskt lönsamt. Det gör att klimatutsläppen från fjärrkyla är väldigt små.

Källa: Energiföretagen Sverige