Frågor och svar om inrapportering av lokala miljövärden, för rapportörer

Fjärrvärmens lokala miljövärden sammanställs och presenteras varje år sedan 2009.

Värmemarknadskommittén, VMK, har i en överenskommelse enats om hur miljöpåverkan av energianvändning i fjärrvärmevärmda fastigheter ska värderas ur ett bokföringsperspektiv. I VMK ingår förutom fjärrvärmebranschen, kundorganisationerna HSB, Fastighetsägarna, Riksbyggen, SABO och Hyresgästföreningen. Miljövärdena presenteras årligen per fjärrvärmenät och samlat för hela branschen. Miljövärdena ska endast användas i ett bokföringsperspektiv, det vill säga för att beräkna historiska utsläpp i miljöredovisning.

De lokala miljövärdena räknas fram baserat på överenskommelsen i VMK. Enligt överenskommelsen används emissionsfaktorer från Naturvårdsverket och Miljöfaktaboken. Dessa källor har valts för att de är kvalitetssäkrade och vedertagna. Ambitionen är att dessa val ska öka beräkningsmetodens trovärdighet. För att öka metodens trovärdighet är det också viktigt att beräkningar sker på samma sätt för alla nät.

De utvalda parametrarna för miljövärdering är:

• Resurseffektivitet: Tillförd primärenergi i förhållande till levererad nyttiggjord energi.
   Eprimär/Elevererad (faktor)
• Klimatpåverkan: Utsläpp av växthusgaser i förhållande till levererad nyttiggjord energi.
  CO2-ekv / Elevererad (gram CO2-ekv /kWh)
• Andel fossila bränslen: Användning av kol, fossil olja och naturgas i förhållande till totalt tillförd energi för fjärrvärmeproduktion. I förekommande fall ska även fossilandelen i tillförd el ingå.
  Efossil / Etillförd (%).

För mer information, se ”Överenskommelse i värmemarknadskommittén 2023”.

De lokala miljövärdena kan användas av fastighetsägare eller andra fjärrvärmekunder som gör miljöredovisningar för sina verksamheter. De kan också användas för information till kunder, media och andra som är intresserade av fjärrvärmens miljöpåverkan.

Beräkningarna avser verksamhetens faktiska, historiska värden, det vill säga statistik. Miljövärderingen är en bokföringsmässig redovisning av verksamheten och kan inte användas för att beräkna miljöpåverkan vid en förändrad energianvändning.

Framtagandet av lokala miljövärden bygger på överenskommelsen i Värmemarknadskommittén, se frågan ”Vad är fjärrvärmens lokala miljövärden”.

Processen för framtagandet av miljövärden ser ut enligt följande:
Fjärrvärmeföretagen rapporterar in uppgifter för sina nät till Energiföretagen Sverige. Uppgifterna innefattar bland annat leveranser, tillförda bränslen och använd el, samt köpt hetvatten från andra producenter. Fjärrvärmeföretagen är ansvariga för att uppgifterna som rapporteras in är korrekta.

Därefter beräknar Energiföretagen Sverige miljövärden för alla nät. Beräkningarna sker enligt överenskommelsen i VMK samt de guider som publicerats på Energiföretagen Sveriges hemsida. För varje nät beräknas till att börja med hur mycket av varje bränsle som har tillförts under året för värmeproduktion. Bränslen kan ha tillförts i olika typer av anläggningar, exempelvis ren hetvattenproduktion eller kraftvärmeproduktion. Om kraftvärmeproduktion har använts så allokeras de tillförda bränslena, det vill säga fördelas mellan värme och el. För varje nät summeras totala tillförda bränslen under året.

När de totalt använda bränslena är fastställda för varje nät kan miljövärdena beräknas. Miljövärdena beräknas genom att multiplicera använd mängd av varje bränsle med respektive emissionsfaktor, för att sedan dividera med levererad mängd fjärrvärme (för andel fossilt divideras istället med total mängd tillförda bränslen). Om fjärrvärmeföretaget säljer en del av sina leveranser ursprungs- eller produktionsspecifikt görs en korrigering för detta och residualens miljövärden fås då. Det är residualens miljövärden som publiceras av Energiföretagen Sverige.

För mer information och exempelberäkningar, se
Guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

För de använda emissionsfaktorerna, se:
Överenskommelse i värmemarknadskommittén 2023

Miljövärdena godkänns av fjärrvärmeföretagen, aktivt eller passivt, innan de publiceras på Energiföretagen Sveriges hemsida.

De lokala miljövärdena som presenteras för varje nät är uppdelade i tre olika kategorier:

•  Resurseffektiviteten mäts som insatt primärenergi i förhållande till levererad mängd värmeenergi. Totalt insatt primärenergi divideras med levererad mängd nyttiggjord värme.
  Eprimär/Elevererad (faktor)
• Klimatpåverkan mäts i koldioxidekvivalenter. De totala utsläppen av växthusgaser från fjärrvärmeproduktionen divideras med levererad mängd värme. Klimatpåverkan ska redovisas ur ett livscykelperspektiv och omfattar utsläpp från förbränning samt vid produktion och transporter av bränsle. Utsläppen redovisas i form av koldioxidekvivalenter och omfattar koldioxid, lustgas och metan. Värden från ”energiomvandlingen” samt ”produktion och transporter” redovisas separat.
  CO2-ekv / Elevererad (gram CO2-ekv /kWh)
• Andelen fossila bränslen mäts som insatt energi i form av kol, fossil olja och naturgas samt den fossila delen av använd el i förhållande till totalt insatt energi, inklusive rökgaskondensering, för produktion av fjärrvärme.
  Efossil / Etillförd (%)

Miljövärdena som presenteras för varje nät på Energiföretagen Sverige hemsida är residualens miljövärden, det vill säga miljövärden för den leverans som inte säljs produktions- eller ursprungsspecifikt.

Tillsammans med miljövärdena ingår också information om hur fjärrvärmen produceras, hur stort nätet är, eventuell elproduktion mm.

Det beror på vilka systemgränser kunden har. Om de gör en miljöredovisning, och där inkluderar totala emissioner så ska man addera värdena för att få med helheten. Om kunden endast ska inkludera direkta emissioner så är det endast använda värdet från förbränning. Om man jämför olika alternativ, så är det viktiga att man har samma systemgräns. Om man inkluderar uppströms emissioner (exempelvis utsläpp från tranport och produktion av bränsle) för ett alternativ bör man också göra det för det andra alternativet.

Om du inte vill att era miljövärden ska publiceras tillsammans med de andras på Energiföretagen Sveriges hemsida måste du höra av dig och berätta detta under granskningsperioden. Om vi inte hör någonting från er kommer vi att ta det som ett passivt godkännande och publicera miljövärdena.

För att miljövärdena ska bli trovärdiga och jämförbara mellan olika nät är det viktigt att alla räknar på samma sätt och använder enhetliga och trovärdiga källor för emissionsfaktorerna. Därför har värmemarknadskommittén enats kring hur beräkningar ska göras och vilka schablonvärden för bränslenas emissionsfaktorer som ska användas. Valda källor är Naturvårdsverket och miljöfaktaboken. De lokala miljövärden som publiceras på Energiföretagen Sveriges hemsida använder den metod och de emissionsfaktorer som specificerats i värmemarknadskommitténs överenskommelse.

Om du har egna uppgifter om en eller flera emissionsfaktorer kan du gärna själv beräkna dina egna miljövärden med dessa faktorer, och publicera på er hemsida. Skriv då också gärna en kommentar om varför dessa miljövärden skiljer sig från de publicerade på Energiföretagen Sveriges hemsida.

I primära biobränslen ingår det som har producerats i syfte att bli energiråvara. Exempel är åkergrödor som salix, hampa och rörflen. För primära biobränslen antas huvuddelen vara salix, och miljöpåverkansfaktorer för salix används därför. Sekundära biobränslen är biobränslen som faller ut som restprodukter inte har odlats, skördats eller fällts för energiändamål. Exempel är grot, bark, spån, halm och rötskadad stamvedsflis.

Både primära och sekundära biobränslen har båda låg klimatpåverkan eftersom koldioxid från biomassa inte räknas in i klimatpåverkan. För sekundära biobränslen används förbränningsemissioner för trädbränslen. För primärenergifaktor samt emissioner från produktion och transport används värden för grot.

Primärenergifaktor för sekundära biobränslen kan ses på två sätt. Antingen inkluderas energiinnehållet i bränslet, eller så inkluderas det inte i primärenergifaktorn. Eftersom det är ett sekundärt bränsle som är en restprodukt som inte har odlats/skördats/fällts för energiändamål har alternativet att inte inkludera bränslets energiinnehåll i primärenergifaktorn valts i Värmemarknadskommittén.

Med egen hetvattenproduktion menas den egna produktionen av fjärrvärme i anläggningar som inte är kraftvärmeverk. Här ingår inte köpt hetvatten från andra fjärrvärmeföretag eller industrier, och inte heller spillvärme.

Ja, rökgaskondenseringen ska ingå i summan ni anger för ”Total egen hetvattenproduktion”. För kraftvärmeproduktion ska inte rökgaskondenseringen ingå i summan, se mer information under frågor om  kraftvärme.

När man har rökgaskondensering kan verkningsgraden som visas för den egna hetvattenproduktionen överstiga 100%. Det beror på att bränslenas energiinnehåll anges i effektivt värmevärde, där energin som åtgår för att förånga vattnet är fråndragen. Om man då har rökgaskondensering så tillgodogör man sig även förångningsenergin. Det kan leda till att verkningsgraden med det här sättet att räkna blir över 100%.

I kraftvärmeproduktion produceras både el och värme. Då vi är intresserade av fjärrvärmens utsläpp, måste vi på något sätt fördela de tillförda bränslena och därmed utsläppen mellan värmeproduktionen och elproduktionen. En fördelning av miljövärden förändrar inte den totala miljöpåverkan. Fördelningen som görs mellan värme och el kallas allokering. Det finns flera olika metoder för allokering. Enligt överenskommelsen i Värmemarknadskommittén ska bränslena allokeras enligt alternativproduktionsmetoden. Det är viktigt att allokeringen sker på samma sätt för alla nät, för att miljövärdena ska bli jämförbara och trovärdiga.

Allokering enligt alternativproduktionsmetoden innebär att bränslena fördelas till värme och el med hjälp av allokeringsfaktorer, som bland annat baseras på referensverkningsgrader (uppskattade verkningsgrader för produktion av endast värme eller endast el från ett bränsle). Beroende på hur stor andel el ni producerar och hur stor andel värme, kommer olika mycket bränsle att fördelas till värmen. Bränslet som har allokerats till värme är det bränslet som används i miljövärdesberäkningarna.

Allokeringsfaktorer för varje bränsle beräknas enligt följande:

Referensverkningsgrader och mer information om allokeringen finns i Guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning.

Rökgaskondenseringen ska inte ingå i ”värmeproduktion i kombinerad drift”. Det beror på att allokeringen baseras på denna värmeproduktion. Om du rapporterar in en större summa här, kommer en större andel av bränslena att allokeras till värme. Du ska istället ange rökgaskondenseringen från kraftvärmeverket endast i den ruta som heter ”rökgaskondensering”. Rökgaskondenseringen allokeras inte, utan all rökgaskondensering anses tillhöra värmeproduktionen.

Om ni kör ert kraftvärmeverk i olika lägen under året måste du börja med att separera de olika driftsfallen.

Endast de bränslen som är tillförda under kombinerad drift, och den värme och den el som är producerad i kombinerad drift ska rapporteras in under kraftvärmeproduktion. Då kommer de att allokeras enligt alternativproduktionsmetoden.

Om ni under en del av året kör kraftvärmeverket i kondensdrift ska ni inte rapportera in några uppgifter för den tiden, eftersom det då inte produceras någon fjärrvärme, utan enbart el.

Om ni under en del av året kör kraftvärmeverket i endast hetvattenproduktion, ska det inte rapporteras in under kraftvärme, då ingen el produceras. Tillförda bränslen och producerad värme under den här perioden ska istället rapporteras in under kategorin ”egen hetvattenproduktion”, eftersom det inte ska allokeras.

För mer information, se Guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning

Om ni kör kraftvärmeverket i kondensdrift en del av året, så räknas inte det till kraftvärmeproduktionen. Det innebär att du inte ska ta med vare sig de tillförda bränslena under den perioden eller elen producerad under den perioden i allokeringen. Bara bränslen tillsatta under kombinerad drift, samt el och värme producerad under kombinerad drift ska rapporteras in under kraftvärme. Se även frågan ”Vi kör vårt kraftvärmeverk i olika driftlägen under året. Hur gör jag då?” 

Om kraftvärmeverket körs i ren hetvattendrift utan elproduktion, så ska du se det som vanlig hetvattenproduktion. Det innebär att du ska rapportera in bränslen och värmeproduktion från hetvattendriften under hetvattenproduktion istället för under kraftvärmeproduktion. Om de rapporteras in under kraftvärmeproduktionen, kommer allokeringen att bli fel. Bara bränslen tillsatta under kombinerad drift, samt el och värme producerad under kombinerad drift ska rapporteras in under kraftvärme. Se även frågan ”Vi kör vårt kraftvärmeverk i olika driftlägen under året. Hur gör jag då?”

Om du har flera kraftvärmeverk i samma nät ska de allokeras var för sig, för att allokeringen ska bli rätt. Därefter ska de totala allokerade bränslena summeras ihop och rapporteras in. Det kan du göra själv genom att använda filen ”Allokering av flera kraftvärmeverk ”. Du fyller i uppgifterna för dina kraftvärmeverk i de olika flikarna, och sedan kan du både se allokeringen per kraftvärmeverk och den totala allokeringen. Den totala allokeringen är de värdena som du ska rapportera in.

Om du köper från ett företag som inte är ett fjärrvärmeföretag, exempelvis en industri, så ska bränslen rapporteras in under ”Köpt hetvatten”. Här anger du dels hur mycket energi ni har köpt samt med vilken verkningsgrad den är producerad och så omvandlas det till tillförd energi av detta bränsle. Saknas verkningsgraden så användes en schablonverkningsgrad på 85 %.

Eftersom ni köper hetvatten från kraftvärmeproduktion, så måste du först ta reda på hur mycket av det tillförda bränslet till kraftvärmeverket som åtgått för värmeproduktion. De tillförda bränslena till kraftvärmeproduktionen ska allokeras mellan producerad värme och producerad el. Med hjälp av filen ”Kraftvärmeverk i köpt hetvatten”  kan du göra denna allokering. Du får då fram hur mycket bränsle som har gått åt till att producera hetvattnet. Som verkningsgrad anger du då bränsle allokerat till värmeporduktionen dividerat med köpt hetvatten.

Det beror på om ni ser ångleveranserna som en egen produkt med egna miljövärden, eller som en del av fjärrvärmeleveranserna. Det vanligaste är att se den som en egen produkt. Det beror också på om ångan går iväg före eller efter turbinen.

Om ni ser den som en egen produkt, så ska den ha egna miljövärden, och inte samma miljövärden som fjärrvärmen. Om ångan går iväg före turbinen, så kan du börja med att göra en energibalans och se hur många GWh ånga som har gått iväg till kund, och hur många GWh ånga som gått vidare i kraftvärmeverket för att producera el och fjärrvärme. Därefter räknar du ut kvoten däremellan, och använder den för att fördela hur mycket av varje bränsle som ska fördelas till ångproduktionen till kund, och hur mycket som använts för kraftvärmeproduktion.

Bränslena som fördelas till kraftvärmeproduktion tillsammans med el och fjärrvärme som producerats i kraftvärmeproduktionen rapporterar du in under kraftvärmeproduktion.  Om ångan går iväg efter turbinen måste den vara med i allokeringen. Då bör ni i första hand dra av den som produktionsspecifik såld värme.

Om ni inte ser ångleveranserna som en egen produkt, utan som en del av fjärrvärmeleveranserna, så ska alla tillsatta bränslen rapporteras in som kraftvärmeproduktion respektive som värmeproduktion. Som värmeproduktion anges då både produktionen av hetvatten till fjärrvärme och ånga till kund.

För fjärrvärme köpt från ett annat fjärrvärmeföretag behövs miljövärdena för den fjärrvärmen. Antingen företaget fjärrvärmemix eller om du köper hetvattnet produktionsspecifikt.

Om du köper produktions- eller ursprungsspecifikt hetvatten, så ska du använda miljövärdena för det köpta hetvattnet som du får från företaget ni köper från. Detta rapporterar du in tillsammans med era övriga uppgifter. Det kan vara aktuellt om ni har avtalat att du köper hetvatten från en viss typ av produktion, eller en viss del av året, exempelvis sommartid. Då skiljer sig miljövärdena på det hetvattnet du köpt från det säljande företagets totala mix. Därför ska du använda miljövärden för det produktionsspecifika hetvattnet som du får från företaget ni köper från. Företaget som ni köper ifrån måste rapportera in att de säljer motsvarande mängd produktionsspecifik fjärrvärme.

Om du köper av det andra fjärrvärmeföretagets totala mix är det det säljande nätets miljövärden som du rapporterar in. Antingen kan du få preliminära miljövärdena av det andra företaget för deras totala mix innan inrapporteringen, och ange dem på samma sätt som om du köper produktionsspecifikt. Det kan då bli ändring i dessa om det säljande företaget gör korrigeringar till de slutliga miljövärdena. Det andra alternativet är att du väntar och fyller i detta under granskningsperioden. Du kontaktar då i första hand företaget ni köper av för att få deras miljövärden.

Observera att om du väljer det senare alternativet, att fylla i värden först under granskningsperioden, så kommer du inte att kunna ta ut preliminära miljövärden. 

Om du köper från ett företag som inte är ett fjärrvärmeföretag måste du rapportera in vilka bränslen som åtgått för att producera hetvattnet du köper. Det gör du under ”Köpt hetvatten”, där det finns olika bränslekategorier att fylla i. Tänk på att det ska vara tillförda bränslen, det vill säga att verkningsgraden ska vara inkluderad. Om du inte känner till verkningsgraden ska du använda en schablon på 85%.

Om företaget du köper från har kraftvärmeproduktion, kan du använda filen ”Kraftvärme i köpt hetvatten” som hjälp för att allokera bränslena och få veta hur mycket bränslen du ska rapportera in. Se frågan ”Hur gör jag om jag köper hetvatten från ett företag (ej ett fjärrvärmeföretag) som har kraftvärmeproduktion?”

Om du köper från ett företag som inte är ett fjärrvärmeföretag, exempelvis en industri, så ska bränslen rapporteras in under ”Köpt hetvatten”. Här anger du dels hur mycket energi ni har köpt samt med vilken verkningsgrad den är producerad och så omvandlas det till tillförd energi av detta bränsle. Saknas verkningsgraden så användes en schablonverkningsgrad på 85 %.

Eftersom ni köper hetvatten från kraftvärmeproduktion, så måste du först ta reda på hur mycket av det tillförda bränslet till kraftvärmeverket som åtgått för värmeproduktion. De tillförda bränslena till kraftvärmeproduktionen ska allokeras mellan producerad värme och producerad el. Med hjälp av filen ”Kraftvärmeverk i köpt hetvatten”  kan du göra denna allokering. Du får då fram hur mycket bränsle som har gått åt till att producera hetvattnet. Som verkningsgrad anger du då bränsle allokerat till värmeproduktionen dividerat med köpt hetvatten.

Om ni säljer delar av er fjärrvärme som en produktions- eller ursprungsspecifik produkt till en del av era kunder med andra miljövärden än residualen så ska ni rapportera in hur mycket fjärrvärme ni säljer produktions- eller ursprungsspecifikt och vilka miljövärden som gäller för leveransen. Ifall ni säljer hela er leverans produktionsspecifik, till exempel som märkt med ”Bra miljöval”, så ska du inte rapportera in det här. Leveransen av produktions-och ursprungsspecifik fjärrvärme med dess miljövärden som du rapporterar in här kommer att användas för att beräkna residualens miljövärden. Det är residualens miljövärden som redovisas på Energiföretagen Sveriges webbplats.

Om ni köper fjärrvärme från ett annat fjärrvärmeföretag ska ni rapportera in den mängd fjärrvärme ni köper samt vilka miljövärden som gäller för leveransen. Det används för att beräkna miljövärden för den residual som gäller för kunder i ert fjärrvärmenät.

Den köpta eller sålda produktions- eller ursprungsspecifika fjärrvärmen ni rapporterar in används i beräkningarna av era miljövärden. Systemgränsen för miljövärderingen visas i bilden nedan.

Det hetvatten ni köper produktionsspecifikt ingår i beräkningarna som insatt energi, med de miljövärden ni har angivit. Om ni istället anger att ni säljer en del av leveranserna produktionsspecifikt, kommer residualens miljövärden att justeraras för den sålda produktionsspecifika delen. Residualen är den del som inte säljs ursprungs-eller produktionsspecifikt.

Miljövärdena för den produktions- eller ursprungsmärkta fjärrvärmen redovisas inte i den branschgemensamma redovisningen. Däremot så bör den ingå i redovisningen på er webb och till de kunder som köper denna produkt. Övriga kunder som inte köper denna produkt, får miljövärden för fjärrvärmeresidualen. Det är miljövärden för residualen, korrigerade för köpt eller såld produkt- eller ursprungsmärkt fjärrvärme, som publiceras på Energiföretagen Sveriges webbplats.

Se först frågan i vilka fall ni ska rapportera in att ni säljer produktions- eller ursprungsmärkt fjärrvärme.

Om ni ska rapportera in att ni säljer produktions- eller ursprungsmärkt fjärrvärme börjar ni med att beräkna miljövärdena för denna produkt. Till hjälp kan ni använda filen ”Enkel miljövärdesberäkning”. Där kan ni ange vilka bränslen som används för den produktspecifika leveransen, och beräkna dess miljövärden. Därefter rapporterar ni in mängd såld produktionsspecifik fjärrvärme samt miljövärden under ”Såld produktions- eller ursprungsmärkt fjärrvärme”.

Miljövärdena för den produktions- eller ursprungsmärkta fjärrvärmen redovisas inte i den branschgemensamma redovisningen. Däremot så bör den ingå i redovisningen på er webb och till de kunder som köper denna produkt. Övriga kunder som inte köper denna produkt, får miljövärden för fjärrvärmeresidualen. Miljövärden för residualen är korrigerade för den produkt- eller ursprungsmärkta fjärrvärmen ni har rapporterat in. Det är miljövärden för residualen som publiceras på Energiföretagen Sveriges webbplats.

Det beror på om ni ser ångleveranserna som en egen produkt med egna miljövärden, eller som en del av fjärrvärmeleveranserna. Det vanligaste är att se den som en egen produkt. Det beror också på om ångan går iväg före eller efter turbinen.

Om ni ser den som en egen produkt, så ska den ha egna miljövärden, och inte samma miljövärden som fjärrvärmen. Om ångan går iväg före turbinen, så kan du börja med att göra en energibalans och se hur många GWh ånga som har gått iväg till kund, och hur många GWh ånga som gått vidare i kraftvärmeverket för att producera el och fjärrvärme. Därefter räknar du ut kvoten däremellan, och använder den för att fördela hur mycket av varje bränsle som ska fördelas till ångproduktionen till kund, och hur mycket som använts för kraftvärmeproduktion.

Bränslena som fördelas till kraftvärmeproduktion tillsammans med el och fjärrvärme som producerats i kraftvärmeproduktionen rapporterar du in under kraftvärmeproduktion. Om ångan går iväg efter turbinen måste den vara med i allokeringen. Då bör ni i första hand dra av den som produktionsspecifik såld värme.

Om ni inte ser ångleveranserna som en egen produkt, utan som en del av fjärrvärmeleveranserna, så ska alla tillsatta bränslen rapporteras in som kraftvärmeproduktion respektive som värmeproduktion. Som värmeproduktion anges då både produktionen av hetvatten till fjärrvärme och ånga till kund.

Det beror på om ni ser fjärrvärmen som går till fjärrkylaproduktion som en egen produkt med egna miljövärden, eller som en del av de övriga fjärrvärmeleveranserna. Ett motiv till att se det som en egen produkt kan vara att bränslemixen för fjärrvärmen som används till fjärrkylaproduktion skiljer sig från er totala bränslemix, exempelvis för att er bränslemix ser annorlunda ut på sommaren när fjärrkylan främst produceras.

Om ni ser fjärrvärmeleveranserna till kylaproduktion som en del av de övriga fjärrvärmeleveranserna, inkluderar ni både de leveranserna och bränslena i er totala inrapportering.

Om ni ser det som en egen leverans, med en egen bränslemix, kan du göra på två sätt. Det första alternativet är att du inte inkluderar de bränslen som använts för att producera fjärrvärme till fjärrkyla i de bränslen du rapporterar in. Det andra alternativet är att istället rapportera in fjärrleveransen till fjärrkylaproduktion som en produktionsspecifik leverans. I så fall anger du mängden fjärrvärme som åtgått till att producera fjärrkyla, samt miljövärdena för denna fjärrvärme.  För att beräkna miljövärdena för denna fjärrvärme kan du använda filen ”Enkel miljövärdesberäkning”.

Om du inte rapporterar in någon mängd använd hjälpel används ett schablonvärde för hjälpelen. Det beräknas som 3% av dina leveranser.

Om ni har ett avtal med elhandelsbolaget om att köpa produktionsspecifik el, exempelvis förnybart, ska miljövärdena för den produktionsspecifika elen användas. Den kan du oftast få från elhandelsbolaget.

Om ni inte har ett avtal om produktionsspecifik el så ska elhandelsbolagets redovisade elmix användas. Den får du också uppgifter om från elhandelsbolaget. Om de inte kan uppge alla miljövärden för elen, men du får uppgifter om hur den är producerad, kan du använda följande schablonvärden för att beräkna de värden som saknas:

När man får uppgifter om klimatpåverkan från elhandelsbolaget är det viktigt att skilja på klimatpåverkan för energiomvandling, det vill säga för drift, och klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv om dessa båda uppgifter finns tillgängliga. I livscykelperspektivet är exempelvis klimatpåverkan vid produktion och distribution av bränsle inkluderat. Det är endast klimatpåverkan vid energiomvandling som ska rapporteras in.

Om ni inte har några uppgifter från elhandelsbolaget, eller inte rapporterar in några värden, kommer miljövärdena för nordisk residual att användas. Uppgifter om residualmixen publiceras varje år i Energiföretagen Sveriges vägledning för ursprungsmärkning och finns att hämta på Energiföretagen Sveriges hemsida. För årets miljövärdering kommer följande värden att användas.

För små nät har elens miljövärden ofta stor påverkan.  För mer information, se Guide för allokering i kraftvärmeverk och fjärrvärmens elanvändning

Här är svaret att det beror på. Det finns flera olika fall:
• Ja, om ni köper er egenproducerade el kan ni använda era egna miljövärden.
• Ja, om ni använder er egenproducerade el innan den går ut på marknaden, och elen och dess miljövärden alltså inte säljs, då kan ni använda era egna miljövärden. Om ni tilldelas ursprungsgarantier för den el som ni producerar så måste ni också behålla dem för att kunna använda er av miljövärdet. 
• Nej, inte om all el och dess miljövärden går ut på nätet och säljs. Då använder ni miljövärden för den el ni köper.

Se också frågan om hur miljövärden för egenproducerad el beräknas.

Se först frågan ifall ni får använda miljövärdena för elen ni producerar själva.

Om ni producerar egen el i ett kraftvärmeverk, och du vill använda miljövärdena för denna el så kan du ta fram miljövärdena för elen genom att räkna på den på samma sätt som fjärrvärme. När du rapporterar in dina värden i systemet kan du se hur mycket bränsle från kraftvärmeproduktionen som allokeras till värme. Resten av bränslena ska allokeras till elen. Du räknar alltså ut bränslena som är allokerade till elen genom att ta de totala bränslena till kraftvärmeproduktionen och subtrahera bränslena som är allokerade till värme

För att beräkna miljövärdena för den använda elen multiplicerar du bränslena som är allokerade till elen med respektive emissionsfaktor, och dividerar med mängden producerad el (för att få andel fossilt divideras istället med total mängd bränsle allokerat till el).  

Nej, Energiföretagen Sverige tar inte fram lokala miljövärden för fjärrkyla. Än så länge finns det inte en branschgemensam guide för fjärrkyla. Om ni väljer att ta fram miljövärden för er fjärrkyla bör man tillämpa samma grundläggande principer och miljöpåverkansfaktorer.

Om du tycker att dina värden ser konstiga ut kan du börja med en enkel felsökning enligt följande:
1. Ser verkningsgraderna korrekta ut både i egen hetvattenproduktion, kraftvärmeproduktion, och köpt hetvatten? Ser den totala verkningsgraden rimlig ut? Om verkningsgraderna är orimliga, har du antagligen rapporterat in fel mängd bränslen eller fel mängd leveranser.
2. Kontrollera enheterna på dina inrapporterade värden. Alla leveranser, bränslen och hjälpelen ska rapporteras in i GWh.
3. Om alla verkningsgrader ser bra ut, inklusive totalverkningsgrad, och du har dubbelkollat dina enheter, kontakta Energiföretagen Sverige.

Du kan göra korrigeringar under granskningsperioden. Då kan du själv rapportera in ändringar i systemet och miljövärdena ändras. När sedan miljövärdena har publicerats är möjligheterna att göra ändringar mycket begränsade. För trovärdigheten är det viktigt att det inte kommer nya versioner och nya värden, det är därför viktigt att det blir rätt från början.

Om du har ett nät som du vill ta bort skickar du ett mail till Energiföretagen Sverige, och berättar detta. Då kommer nätets värden inte att publiceras, och kommer att tas bort från inrapporteringssystemet inför nästa år. Skriv gärna varför nätet ska tas bort, t.ex. om det är nedlagt, sålt, eller hopbyggt med ett annat nät.

Om ni har ett nytt nät så kan statistikansvarig på företaget lägga till det under administration och nät. Ni kan direkt därefter rapportera in uppgifter för nätet. Skicka även ett mail till Energiföretagen Sverige och berätta att ni har lagt till nätet.