Spotprisets utveckling

Prisbildningen på spotmarknaden är komplex då det är många faktorer som påverkar samtidigt; vissa förstärker varandra medan andra verkar i motsatt riktning.

Eftersom el än så länge inte gått att lagra i någon större omfattning, har priset alltid varit beroende av de aktuella omständigheterna. Detta innebär också att det svårt att jämföra priser över tiden då förutsättningarna förändrats. I Norden är detta extra svårt då såväl produktionen som användningen av el är mycket väderberoende.

Spotprisets utveckling till och med sista veckan i april 2023, och förväntade priser framöver på den finansiella marknaden (euro/MWh motsvarar ungefär öre/kWh).

Slutet av 1990-talet präglades av flera år i rad med mycket nederbörd, vilket innebar sjunkande priser. I början av 2000-talet hade tillrinningarna sjunkit tillbaka till mer normala nivåer och därmed också högre elpriser.

Räknat som veckogenomsnitt var priserna på Nord Pool som högst i början av år 2003. Bakgrunden till detta kan härledas redan till vintern före. År 2002 började med en mild vinter och en tidig vårflod som dock följdes av en torr och varm sommar och höst. Resultatet blev en väsentligt lägre vattenkraftsproduktion under andra delen av året i Sverige och Norge. Den låga vattenkraftsproduktionen innebar att dyrare elproduktionsslag kom in i systemet för att täcka efterfrågan på el, vilket medförde historiskt höga systempriser under den sista delen av år 2002 och de första månaderna av år 2003.

Utsläppsrätterna tog priset till högre nivå

Under år 2005 hade de nordiska vattenmagasinen återställdes till mer normala nivåer, vilket verkade dämpande på priserna. Men samma år introducerades systemet för handel med utsläppsrätter vilket medförde att elpriset steg till en högre nivå. De därpå följande åren präglades elpriset av stora variationer i priset på utsläppsrätter, men även stigande priser på kol. God tillgång till vattenkraft pressade dock ner elpriserna rejält i samband med stora flöden under vårarna 2007 och 2008.

Den ekonomiska högkonjunkturen innebar att första halvan av år 2008 präglades av kraftigt stigande råvarupriser, vilket bidrog till att kolpriset sköt i höjden. Detta var dock inledningen till den globala finanskrisen och i juli samma år sprack bubblan, med följden att industrins elanvändning sjönk drastiskt och därmed även elpriset.

Det var först under andra halvan av år 2009 som vändningen kom. Vintern 2009 till 2010 blev den kallaste på många år, tyvärr sammanföll detta med problem i den svenska kärnkraften och på Nord Pool noterades timvisa rekordpriser. Utvecklingen var i stort sett densamma även den följande vintern och det var först under våren 2011 som det åter vände. En tidig vårflod och mycket regn under sommaren och hösten medförde att vattenmagasinen kunde fyllas till historiskt höga nivåer. Detta tillsammans med fortsatt svag ekonomisk utveckling, såväl globalt som inom EU, medförde också att elpriserna under sommaren 2012 sjönk till den lägsta nivån sedan år 2000.

Sjunkande priser har avbrutits av stigande

Perioden 2013–2016 präglades av sjunkande elpriser. Detta beroende på en kombination av faktorer. Den globala ekonomiska utvecklingen var svag efter finanskrisen vilket dels innebar lägre efterfrågan på el i sig, men även dämpad efterfrågan på olja och kol vilket i sin tur också bidrog till lägre elpriser. Den omfattande introduktionen av sol- och vindkraft i framförallt Tyskland har också varit av stor betydelse.

Fram till år 2012 hade ett stort överskott byggts upp inom det europeiska utsläppshandelssystemet vilket bidrog till låga elpriser. Som en följd av detta beslöts bland annat att införa en marknadsstabilitetsreserv år 2019 vilket medförde att priset på utsläppsrätter steg. En allmän tro på förbättrat konjunkturläge drev också upp bränslepriserna.

Årsskiftet 2019/20 medförde ett markant brott i kurvan. Uteblivna vintertemperaturer, mycket vind och en kraftigt förbättrad hydrologi pressade ner elpriserna och ovanpå detta svepte coronapandemin över världen.

Fram till mitten av 2020 sjönk de europeiska naturgaspriserna och detta medförde ett omfattade bränslebyte från kol till naturgas i elproduktionen i Europa. Detta bidrog också till att priset på utsläppsrätter sjönk tillbaka. Under sommaren bröts dock utvecklingen och därefter har naturgaspriserna tiofaldigats till hösten 2021 enligt Världsbankens index. Detta har i sin tur åter gjort kolbaserad elproduktion lönsam vilket medfört stigande priser på utsläppsrätter. Till detta har också EU:s ökade klimatambitioner bidragit.

Hösten 2021 präglades av stigande priser på naturgas. Detta berodde framför allt på att Ryssland begränsade exporten västerut. Många aktörer gjorde bedömningen att detta var ett led i en strategi för att tvinga fram ett godkännande för idrifttagning av gasledningen Nord Stream 2. Med den ryska inmarschen i Ukraina fortsatte naturgaspriset att öka och drog med sig de kontinentala elpriserna, vilket även spillde över på elpriserna i Norden. Efterhand som de europeiska gaslagren fyllts på och vintern 2022/23 varit mild har naturgaspriserna sjunkit och elpriserna har följt efter.

Olika faktorers påverkan på spotpriset från omregleringen 1996 (euro/MWh motsvarar ungefär öre/kWh).

Även om prisbildningen på alla marknader i viss omfattning styrs av förväntningar, är det viktig att framhålla att den historiska prisutvecklingen på Nord Pool går att spåra till förändringar i de grundläggande faktorerna (se bilden ovan). Och på den nordiska elmarknaden är variationer i nederbörd, vind och temperaturer speciellt viktiga.